Äckelungar
I morse lämnade jag en sönderklöst pojke på dagis. Ett ondskefullt barn som var ungefär dubbelt så gammalt som min lilla mosterpojke attackerade honom på Minisats. Jag kom in och skulle hämta just när äckelungen avlägsnat sina naglar ur Elliotts ansikte. Det var inte små bitar han rivit loss.
Jag slet upp ungen i tröjan och tryckte upp honom mot väggen och väste nära nära hans ansikte att om han någonsin rörde min unge igen skulle jag förfölja honom resten av livet och se till att han aldrig skulle le igen. Sen kom hans mamma och pappa. Jag var fortfarande förbannad så jag tryckte upp även som mot väggen och vrålade så att håret stod rakt bak och spottet stänkte i deras ansikten att om de inte uppfostrade sin vidriga unge att inte slå mindre barn skulle jag se till att göra det själv. Sen gav jag dom en rak höger och tryckte ner dom i bollhavet just som introt till en actionrulle som jag inte minns namnet på börjades spela.
Eller inte. Jag tröstade min blödande mosterpojke medan jag pedagogiskt satte mig på huk bredvid 10-åringen och förklarade att man faktiskt inte fick slåss och att man skulle ropa på en vuxen om man blev osams.
Tur att jag är så bra på att behärska mig. Speciellt tur för bråkbarnet!
Jag slet upp ungen i tröjan och tryckte upp honom mot väggen och väste nära nära hans ansikte att om han någonsin rörde min unge igen skulle jag förfölja honom resten av livet och se till att han aldrig skulle le igen. Sen kom hans mamma och pappa. Jag var fortfarande förbannad så jag tryckte upp även som mot väggen och vrålade så att håret stod rakt bak och spottet stänkte i deras ansikten att om de inte uppfostrade sin vidriga unge att inte slå mindre barn skulle jag se till att göra det själv. Sen gav jag dom en rak höger och tryckte ner dom i bollhavet just som introt till en actionrulle som jag inte minns namnet på börjades spela.
Eller inte. Jag tröstade min blödande mosterpojke medan jag pedagogiskt satte mig på huk bredvid 10-åringen och förklarade att man faktiskt inte fick slåss och att man skulle ropa på en vuxen om man blev osams.
Tur att jag är så bra på att behärska mig. Speciellt tur för bråkbarnet!
Kommentarer
Postat av: mamman
Jag hade helt klart valt det första alternativet.
Postat av: Tova
En sådan vidrig liten pojke. Är det verkligen ställt utom allt tvivel att han inte hade gjort sig förtjänt av en riktig hulkkvinnoattack? Ni kanske möts igen, i ett mindre övervakat ögonblick, när du kan avlägsna en och annan nagel på honom "i förebyggande syfte"?
Trackback